Äntligen vilodag

Sitter och tittar på Nyhetsmorgon på 4 an och där intervjuar dom ännu en person som haft utmattningssyndrom, pratar om varningssignaler och om dom nya reglerna som träder i kraft nu. Mycket intressant. Det är ju på tapeten hela tiden nu mer eller mindre. Det är bra att arbetsgivarna nu måste ta sitt ansvar. Kan bara gå tillbaks till mitt eget jobb, både hör och ser folk som får stressa ihjäl sig för att hinna utföra ett bra arbete. Man mår inte bra av att gå från jobbet utan att ha gjort ett bra arbete. Dom drar in på timmar men man ska ändå utföra samma jobb, helt galet. Vart ska detta sluta, med ännu fler sjukskrivningar som följd. Tycker det är skrämmande. Det pratas ofta om att städningen är dålig på många skolor, sjukhus mm. Men dom får vad dom betalar för, när dom inte vill betala för städningen så får dom tyvärr faktiskt skylla sig själva. Men så finns det då dom som mig som gör mycket mer än vad som står på schemat för att man vill göra ett bra jobb, vad händer då, jo man stressar för att hinna med att göra ett bra jobb. Man är dagligen på stället och vill inte höra från kunden att man gjort ett dåligt jobb, det slutar med att man kanske tappar kunden. Men samtidigt så får dom då mer än vad dom betalar för och det är inte heller bra. Men som sagt alla vill väl göra ett bra jobb. Så betala mer för städningen så kanske ni får en bättre arbetsmiljö på arbetsplatserna. Att städa på skolor som jag gjorde är oerhört otacksamt, för det är tyvärr oftast lika skitigt igen efter någon timme. Om man bara pratar toaletterna så räcker det med att nån ställer sig och kissar bredvid istället för i toaletten. Eller kanske i många fall i koppen där toalettborsten står. I mitt fall kom jag överens med personal på skolan att ta bort toaborstarna för det var ett återkommande problem. Men det innebar mer krångel för mig. Eller att dom kissar i papperskorgarna, lägger allt från pappers hand dukar till bananer eller pennor och sudd i toaletterna så det blir stop. Lägger massor av pappershanddukar i handfatet och sätter på kranarna. Ja det finns som sagt en hel del problem i skolorna  som städerskor får ta hand om som tar väldigt mycket tid från arbetsuppgifterna. Jag förstår eleverna som inte vill gå in på toaletterna och kissa, men vi gör ju så gott vi kan, sen att andra elever kommer och förstör efter några minuter är ju inte vårt fel. För det är ju faktiskt så det är. Skulle kunna skriva en lång lista över problem som finns på arbetsplatserna. Men det struntar jag i här.

Idag tänker jag bara ta det lugnt, har haft nånting varje dag sen i söndags och det känns verkligen nu. I går var vi tre timmar hos veterinären, undersökning, röntgen, sen möte på jobbet några timmar senare. Kanske blir en liten promenad i skogen, skulle vara rätt skönt. Just nu skiner solen så får se om en stund kanske. Har inget mer inplanerat förrän måndag, då ska jag prata med en sjukgymnast, får se vad det blir för nåt. Ska vara där redan 8.15, lite drygt att behöva stressa iväg så där på morgonen, när man är mindre pigg, men det är bara att göra det.

Kram och ha en bra dag 🙂

Annonser

Tredje mötet på EPM

Helt galet trött efter mötet, man blir helt cocco i huvudet efter samtalen, sen ska man orka köra hem. Dom frågar varje gång om man klarar av att köra hem. Dom vill att man sätter sig och vilar innan man far hem, men själv vill man hem så fort som möjligt.

I alla fall så blev det ett bra möte hos kuratorn, vi gick igenom hela mitt liv, hur det sett ut från barndomen och framåt. Hur jag har hållit på och jobbat och slitit med både ordinarie jobb, extrajobb, ungar hem och så vidare. Hon förstod mig verkligen och hon tyckte inte det var så konstigt att jag hamnat i denna situation . Jag sa att jag var väldigt orolig och frustrerad att det inte hände nåt i återhämtningen. Men hon sa som jag säger kroppen har fått nog, den demonstrerar hej vilt. Man måste acceptera att det är så här och inte belasta kroppen mer än vad den orkar, men jag tycker knappt jag gör nåt. Hon sa också att tre år är ingenting när man jobbat så hårt i så många år som jag gjort. Det tar oftast lika lång tid att bli frisk som det tog att bli sjuk, och i mitt fall är reserven också slut och det tar oerhört lång tid att bygga upp i gen. Man kommer att bli friskare men kanske aldrig fullt frisk. Många blir kanske fullt friska men inte alla.

Dom säger inte så mycket vad dom tänker göra under samtalen, det kommer sen med sista femte samtalet. Då talar dom om vad dom kommit fram till  och eventuella behandlingar.

Ja vad ska man säga om detta, ska man  skratta eller gråta, så som jag ser det så känns det som att det kommer att bli några år till som sjukskriven. Det känns absolut inte roligt på nåt sett. Men det är väl bara att acceptera, det är inte jag som bestämmer längre det är min kropp. Som hon sa tre år är ingenting som utmattad, herregud känns som en evighet för en annan som aldrig var hemma och var sjuk.

Nu blir det vila resten av kvällen

Ha en skön kväll, Kram

En påskafton i tårarnas tecken

I morse efter hundpromenaden var vi ute i trädgården och rensade upp lite i rabatterna, men efter en kort stund så var min energi som bortblåst, var bara att sätta sig på en stol och se på när karln fick fortsätta slita. Det är en stor sorg för mig att inte ens klara av lite trädgårdsarbete utan att bli helt slut. Det man älskar allra mest ( trädgården) klarar man inte av längre. Det är ju min terapi att få hålla på med blommor och trädgård. Jag blev så ledsen över detta idag att jag gråtit hela eftermiddagen.

Många säger till mig att göra det man tycker om, ja men när det inte funkar, trädgårdsarbete har alltid varit mitt stora intresse, förr låg jag i rabatten till tio om kvällarna ibland. Nu blir man helt slut på tio minuter.

Hittade ett nytt intresse nyligen, stickning. Men efter en timmes stickning är jag helt slut i kropp och knopp, också nåt jag tycker om att göra, men funkar sådär nu mer. Så har jag läsning som också är ett stort intresse, men som jag inte heller klarar längre stunder utan att få hjärndimma. Ja ni ser själva, det är inte konstigt att man blir less på allt. Det är sånt här som gör en riktigt deprimerad och ledsen. När man inte orkar.

När inte ens det man tycker om fungerar speciellt bra längre så blir livet längre inte roligt. Jag märker att jag blir mer och mer deprimerad, jag är inte alls mig själv längre, tycker det mesta är skit. Tror det börjar utvecklas mer och mer till en utmattningsdepression och det är inget konstigt egentligen, när man blir helt slut av att göra småsaker. Vila mycket säger folk, har för sjutton snart vilat i två och ett halvt år, har man blivit nåt bättre, nä snarare mycket sämre.

Jag vet att folk vill väl men tror samtidigt att många inte alls förstår hur svårt det är att leva med  utmattning. Det är en helvetessjukdom som jag inte tar mig ur tydligen, hur mycket man än ligger på soffan så är det här inget man kan vila bort uppenbarligen. Jag har tappat hoppet helt av att bli frisk. Vet inte ens om det nya teamet klarar av att få mig frisk, det lär väl visa sig till slut. Men just nu mår jag så dåligt att jag knappt klarar av att umgås med folk. Det börjar bli svårt att klistra på det där leendet som gör att man ser frisk ut. Depressionen blir bara värre och värre märker jag själv. Jag som aldrig tidigare varit deprimerad.

Att hamna i detta skit är ett rent helvete, att dessutom få en depression av alltihop spär på problemen ännu mer.

Men Glad Påsk önskar jag er, kram

Andra mötet

Ja idag var det då dax för andra mötet på EPM, idag var det läkarens  tur att ställa  frågor. Vi gick i genom frågeformuläret och diskuterade olika saker som värk, smärta,koncentrationssvårigheter, depression, sömnproblem,panikångest, mediciner jag äter, diabetesen jag fick under sommaren ja allt som hör till en utmattning. Alla dessa problem och sjukdomar har ju ett samband sa hon,det hänger i hop lite grann.Hon frågade om jag varit deprimerad tidigare i livet och svaret på den frågan var nej. Den har kommit med alla bakslag som blivit efter alla jobbförsök jag gjort, trist men sant. Jag är inte samma människa i dag mot vad jag var förr. I stort sett alltid ett leende på läpparna,glad, positiv, social, men inte nu för tiden. Fast jag äter medicin så har jag mina deppdagar i bland, känner mig sällan glad nu för tiden. Har en ständig oro för hur framtiden ser ut, varför man aldrig blir bättre, ser just nu en stor försämring, Varför ?, ja finns många varför och inga svar. Det var ju inte så man ville att livet skulle bli, men man får försöka ta det som det är. Jag som aldrig var hemma och var sjuk förr.

Fick även svara på en ny enkät om depression, hon undersökte mig grundligt och noga, det var bra, många läkare gör ju inte det, bara skriver ut lite medicin och ger en sjukskrivning. Några svar på allt får man ju inte förrän dom pratat i hop sig och diskuterat olika behandlingar. Det är fortfarande två möten kvar.Det tar oerhört på krafterna att sitta och prata så länge med läkaren, ca 1,5-2 timmar. Jag mår inte alls bra idag, känner mig deppig och vill just ingenting, blev nog inte bättre av att sitta och diskutera med läkaren, får en känsla av att det inte kommer att gå bra med framtiden, jag hoppas inte den känslan stämmer.Nu är jag såå trött och slut, har jätteont i ländryggen och knäna, har inte sovit bra inatt tack vare ryggen så nu intar jag soffan och vetekudde under ryggen och hoppas på att värken försvinner.

Ha en trevlig kväll, kram

Förlamande trött igen

Ja man fick en bra dag i alla fall, idag har jag fått tillbaks den förlamande tröttheten igen. Man vaknar trött fast man sovit ganska bra, mannen ville jag skulle följa med till vetrinären utifall det var nåt speciellt med hunden vi var in med. Jag var så trött men följde med ändå. Det tog över två timmar innan vi var hemma igen. Sen har jag i stort sett legat sen dess. Sovit 1,5 timme men är fortfarande extremt trött.

Det kanske hänger med det som jag gjorde igår med jag vet inte. Jag vet bara att den här extrema tröttheten gör mig tokig snart. Dagarna blir helt värdelösa när man inte orkar nånting. Nu har jag legat på soffan och tittat på Sofias änglar, ett bra program tycker jag. Får se om jag orkar vara vaken till Let s dance i kväll. Hoppas på en bättre dag i morgon.

Ha en fortsatt trevlig  kväll Kram

Äntligen en något bättre dag

12528805_977023419041411_1850735297_oÄven om jag är väldigt trött idag med så har jag inte haft den utmattande tröttheten som jag haft en längre tid. Man får vara glad åt det lilla :). Varit in till stan i dag med mannen som har tagit semester två dagar :), han skulle till lasarettet och jag passade då på att gå in på skolan där jag jobbade när jag blev sjuk. Skolan låg precis i närheten så det passade bra, det var så roligt att träffa en del som jobbade där, och dom var lika glada att se mig :), man får lite energi av sånt. :). När gubben var klar så for vi iväg och hämtade min telefon som varit inlämnad ett antal gånger ( ett måndagsexemplar ). Köpte den i somras och det var tredje gången jag lämnade in skiten. Men nu fick jag en ny telefon så det var bra, hoppas att den håller bättre. Sen så handlade vi så vi har mat för tio dagar framåt så det känns himla skönt. Då slipper jag tänka på den saken. Får hjärndimma av att försöka hitta på mat och sen nota på det, det blir för mycket för huvudet.

När vi kom hem var jag väldans trött så först satt jag mig i solen en stund men kände efter ett tag att jag var tvungen att lägga mig en stund. Följde med på promenaden med hundarna, sen la jag mig igen och tittade på Malou efter tio, måndagens program handlade  om utmattningssyndrom, var ett väldigt intressant program, kan tipsa om det :).

Det är skrämmande att denna sjukdom bara ökar och ökar, tänk om man kunde snappa upp personerna i tid som håller på att stressa ihjäl sig, det skulle vara mycket värt att rädda ett par stycken från att hamna i denna hemska situation, som är så svår att ta sig ur. Började läsa en bok nu på eftermiddagen som handlar om medveten andning, den kan jag varmt rekommendera, mycket bra tips och övningar. Tänk vad andningen spelar stor roll i våra liv egentligen, man har aldrig tidigare innan sjukdom ens tänkt tanken på hur man andas och hur viktig den faktiskt är. Har lånat den på biblioteket.

Är otroligt tacksam för att jag fick en bra dag idag, dom är sällsynta nu för tiden, är även glad att mannen tagit semester och hinner göra lite extra här hemma. Älskar honom verkligen, han har fått dragit ett tungt lass här hemma nu när jag inte orkat.

Ha en underbart trevlig kväll, kram

EPM

Sovit helt ok men är fortfarande oerhört trött, blir inte riktigt klok på min situation. Man är så trött så man tar inte för sig nånting, allt känns jobbigt. Men i alla fall så var jag nu till den nya läkarstationen i går och fick prata med en sjuksköterska. Var helt slut redan när man kom dit, seg i huvudet. Det tar på krafterna att bara köra bil just nu. Men vi pratade om min situation, hur jag hamnat här,jobb, min barndom, skolan, mobbning, familj. Ja vi gick i genom mycket om mitt liv och vad som kommer hända framöver. Ska ju prata med fyra olika personer.  Pratade om att man kunde få olika behandlingar där antingen i grupp eller enskilt, väljer man själv. Behandlingarna skulle en ske två till tre dagar i veckan och det kände jag att det kommer bli jobbigt. Man har några mil att åka varje gång och bara det är jobbigt det sa jag också. Men det är värt ett försök, men det blir en senare fråga. Det jag blev fundersam över är att dom lägger stor vikt på fysisk aktivitet, och det är ett stort problem för mig, och har blivit ett ännu större problem sista tiden, och det påtalade jag ett antal gånger. Men vi får se vad som händer. Ska ju som sagt prata med några till sen. Fortsättning följer. Har nu legat och lyssnat på den nya podden som börjar idag. Läkarpodden Med Tilde de Paula och Mikael Sandström, handlar om psykisk ohälsa. Kan rekommenderas.

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och gå en sväng med hundarna och få lite friskluft och hoppas på lite piggare av den.

Ha en trevlig dag allesammans kram