Intensiv vecka

Vissa veckor blir så här, det korvar i hop sig med allt på en gång, så drygt. Men med hjälp av andningen och meditation så fortsätter jag att ha kontroll på läget. Vissa dagar har jag varit väldigt trött, men efter att ha vilat några timmar så är kroppen helt ok igen, det känns som att den nu hittar återhämtningen snabbare. Det blir inte den här enorma tröttheten som blev tidigare.

I dag var jag oerhört korkad om åkte till ett shoppingcenter på en lönedag och dessutom black friday, tänkte att det inte skulle vara så mycket folk på förmiddagen, men så fel jag hade :), tror hela stan var ledig just idag, allmänt kaos med både bilar och folk :). Men in på Ikea skulle vi mor och jag.Hon skulle köpa presentkort och det skulle jag med göra. Men det slutade med att vi köpte nya hyllor och en ny Tv bänk mm, men inga presentkort :), haha vi skrattade så mycket :), bara gå och plocka alla dessa saker tog en evighet :). Tunga var dom med, men envis som man är så stuvade man in allt i bilen efter mycket om och men :). Det blev väldigt fullt då vi hade varit på rusta innan och handlat en hel del, ja jösses rena julhandeln men ändå inga julklappar :), jo två stycken blev det, men det skulle blivit fler.

Kom hem bar in allt utom två stora grejer som fick ligga kvar till gubben kommit hem.Vad gör man inte för att alla tomtar ska få plats :). Så var det ut med hunden med, sen var jag helt galet trött, men har fått skrattat mycket idag så det är bra, ger en lite energi :). Några timmars vila nu på kvällen så är man lite piggare igen :). Men en riktig pers var det idag, skulle börjat med att plocka upp lite julsaker under hela veckan, men det har inte hunnits med, och kanske inte orkats med riktigt heller. Jag prioriterar vila och meditationsstunder mer nu, det är viktigast av allt nu för att bli piggare och det ger effekt, det märker jag nu när kroppen vill återhämta sig ordentligt.Så skönt att det funkar och att man faktiskt orkar lite mer nu.

Det kommer en dag i morgon med, då ska det väl bli lite tomteplock i alla fall är det tänkt :).

Ha en trevlig helg, kram

Känns riktigt bra nu

Ja så känns det, har haft rätt mycket i helgen, lite trött då och då, men det är väl dom flesta när man haft mycket :). I går var vi och hälsade på våran nya familjemedlem, en liten bichon valp, så otroligt söt :), nu längtar man tills man får hem honom :), det blir familjens julklapp i år :), och våran andra nioåriga bichon kommer bli superglad :), han älskar valpar :).

15126126_10210973379348928_330566473_o15146818_10210973413389779_727341844_o

I dag har vi haft kalas för äldsta sonen som blev 24, hela tjocka släkten var här, alltid lika roligt :). I morse drog mannen och jag igång lite julmusik när vi städade, mest han som städar fortfarande :), men hjälper till lite grann :).Vi älskar ju julen här hemma, så i veckan blir det till att plocka upp lite tomtar och julgardiner :). Det tar lite tid att plocka upp då jag samlar på tomtar så har jag runt 350 st som ska upp :). Hoppas den här pigga och bra känslan håller i sig nu så jag orkar :). Dom senaste jularna så har man mest tyckt det varit lite jobbigt, men just nu känns det bra :), men vet att det kan vända fort igen om det blir för mycket, som har skett så många gånger. Men viktigt att ta dom där pauserna, meditationerna som är jätteviktiga nu. så länge jag lägger in dom och andningsövningar så blir det inga problem. Sen att göra nåt man tycker om som jag nu försöker göra, det är inte lätt alla gånger, inte alltid så att man vill göra nåt heller, framför allt inte när man inte mår bra, då är ingenting roligt.

I morgon är det rehab och gymmet som är planerat, ingenting annat :), har varit jobbiga veckor ett tag nu med massor som ska göras, så hoppas nu på lite lugn och ro. Har inte ens haft tid eller ork att umgås med mina vänner ordentligt, men hoppas få mer tid med dom framöver :).

 

Fortfarande helt ok

Har haft ett par ganska tuffa veckor nu med mycket att göra, eller snarare mycket besök av alla möjliga slag som jag inte kunnat påverka så mycket. Allt från rehab till veterinärbesök till en del möten. Har ändå klarat av det ganska bra tycker jag, klart man blir trött, men det är mer på normalnivå nu än den extrema tröttheten som är så jobbig. Det går helt ok nu på gymmet, hade en riktig svacka ett tag, men tog det mycket lugnare och lite mindre så gick det bättre. Tror det är viktigt att hitta en nivå som man klarar av, och vissa dagar är man tröttare, ja då är det så, men man kanske klarar nånting, kanske bara en promenad  :). Jag är ju en person som älskar att träna, ut och gå och röra på mig, men har haft jättesvårt att hitta en balans som jag klarar av.Det gäller att sätta gränser för en själv och inte köra på som jag har haft en förmåga att göra.

Nu har jag bara knappt en månad kvar på rehab, sen ska jag klara av att leva ett bättre liv, att följa alla verktyg man ändå fått hjälp med, men det tror jag kommer att fungera :). Det gäller att få in rutiner i vardagen som hjälper en, som att röra på sig, lite träning, meditation, yoga och andningsövningar har varit till jättestor hjälp för mig. Fuskar jag med meditation och andningsövningar i flera dagar då blir jag sämre, varje gång har jag märkt, därför är jag nu noga med att lägga till det varje dag en stund, allt från fem minuter upp till 30 min, men viktigt att ändå få den tiden till det, det hjälper mig att må mycket bättre.

Hade möte med FK, arbetsgivare och läkare häromdagen som inte slutade så jättebra, det slutade med att jag gick gråtandes därifrån tråkigt nog. Förra mötet handlade om att hitta rätt arbetsplats där jag vet att jag klarar arbete i liten skala till att börja med, har varit där tidigare så vet exakt vad jag klarar och inte klarar på detta jobb. Visst alla tyckte det var jättebra, även min handläggare på Fk som är jättebra ska tilläggas. Arbetsgivaren skulle fixa det, inga problem då. Grejen är att man måste göra vissa utbildningar på ca 4 timmar två vändor. Var väldigt stressad och påverkad innan dessa utbildningar skulle genomföras, fick alla möjliga symtom, även nya. Mådde inget vidare, hade ångest över om jag skulle fixa detta. Men det gjorde jag utan bekymmer, mådde dåligt några dagar till, sen började jag må mycket, mycket bättre. Det var dessa utbildningar som jag mådde så dåligt över och var så otroligt stressad över att inte klara. Men i vilket fall, nu detta möte så sa arbetsgivaren att visst får du arbetsträna på detta ställe, men du kan inte räkna med att få jobba där efter arbetsträningen. WHAT, alla som satt vid bordet blev chockade över vad hon satt och sa. Hon drog även upp att det kommer bli en hel del uppsägningar i företaget, då frågade min handläggare på FK henne om även jag skulle drabbas av detta, men det kunde hon inte svara på då hon inte visste hur många år jag hade i företaget. Alltså jag blev både arg, ledsen besviken och vet inte vad över detta, det blev nog alla.Ska tilläggas att så länge man är sjukskriven så får dom INTE säga upp en, där kan facket gå in och hjälpa till. Min handläggare sa vad han tyckte att det inte var nå större ide för mig att gå dit och arbetsträna om jag nu inte skulle få vara kvar, och det tyckte ju inte jag heller. Varför stressa mig med en massa jävla utbildningar och kosta på mig det, sen blir det inget mer. Men min syster som var med blev arg och började med att säga att dom sjukskrivna går före, behöver dom en plats där dom klarar att jobba, då måste företaget flytta på en person där. Så säger reglerna, så hon kommer att kämpa för detta, hon får ständigt kriga med arbetsgivaren om mycket, hon ger sig inte heller, är så glad och tacksam över att ha henne på samma jobb, annars hade dom kört över mig sen länge, hade aldrig orkat kämpa som jag gjort nu i tre år. Det är bra med fackliga företrädare som inte ger sig. Arbetsgivaren skiter fullständigt i oss sjuka, därför väldigt viktigt att ha med sig folk från facket. Nu har jag en enorm tur som har min syster i samma företag.

Ja nu vet jag inte så mycket vad som händer framöver, och tänker inte tänka så mycket på det heller. Nästa arbetsträning ska påbörjas i mitten på Januari, så tills dess tänker jag arbeta mycket med mig själv, ta hand om mig, göra en del roliga saker jag tycker om mm. Fick hel sjukskrivning till sista februari, det var FK som satte det datumet, är så tacksam över att ha en så bra handläggare som ändå förstår allvaret i denna sjukdom, han har ju även sett hur dåligt jag mått flera gånger, att jag har provat och provat arbetsträna utan att det fungerat. Får se i Januari hur det är då.

I morgon ska vi äntligen åka och hälsa på våran lilla valp som vi får hem nu i december, ska bli helt underbart att få träffa den lille. Det blir en härlig julklapp till hela familjen :). Nu ska jag ta en stunds meditation innan vovven ska ut, har suttit tio min på cykeln nu på morgonen.

Ha en härlig helg, ta hand om er, kram

Tjoho en bra dag

Är tacksam för det, har nån sån dag då och då, men dom är inte många tyvärr. Får säkert lida för det imorgon då jag har haft mycket att göra idag. Var till veterinär i morse ca sex mil bort då vovven skulle in på operation för urinsten. Åkte hem i det hala väglaget, tog två guidade meditationer framför brasan, det var så skönt. Sen i väg till stan igen då till min läkare och kolla sköldkörteln. En annan läkare påpekade tidigare att ena sidan var svullen så han tyckte att jag skulle kolla upp det med min ordinarie läkare, vilket jag nu gjort. Proverna jag tog i oktober visade normalt som det oftast har gjort, men läkaren sa nu att jag var svullen på bägge sidor, vilket inte behöver betyda att nåt är fel, hon kände inget speciellt annars, bara att dom var förstorade. Men hon skickar ändå remiss till röntgen för ultraljud, det känns bra att dom tar det på allvar. Det är ju trots allt många symtom som är väldigt likt utmattning.

Nu är jag hemma och tar det lite lugnt igen, väntar på att veterinären ska ringa om vovven, att allt förhoppningsvis ska gått bra. Men det vet vi inte än, klockan tickar på och man vill att dom ringer snart. Tomt utan hund här. Det har varit mycket nu med hundarna och mycket veterinärer sista året. Den ena fick vi ju avliva i augusti, tråkigt nog, sånt man får stå ut med när man har djur.

Kommer säkert känna av denna dag imorgon, men hoppas att det blir en bra dag i morgon med, vore ju trevligt att slippa den där så dryga tröttheten :).

Ha en fin kväll kram

Hjärntrötthet

Ja den finns där just nu i stort sett hela tiden, otroligt jobbigt faktiskt. Fick bort den ett bra tag faktiskt kanske tom lite över ett år, men nu med sista bakslaget här så kom den tillbaks med en enorm kraft. Har inte orkat läsa tidningar, bloggar eller nåt annat på ett bra tag, det är jobbigt då det är det enda man vill pyssla med när man ligger i denna soffa. I fredags var en något bättre dag, då läste jag några av era bloggar där ute :), men sen blev det lite värre igen tyvärr. Böckerna har jag fått tagit bort igen ett tag det funkar inte alls just nu, det var svårt tidigare med, men någon sida då och då blev det ändå.

Det verkar nästan som att ju fler bakslag man drar på sig desto värre blir det, det känns så. Blir så fort trött i både hjärna och kropp nu igen,fler nya symtom har kommit så som ångest, hjärtklappning, har inte haft några problem alls med det innan. Tog en 40 minuter promenad igår morse med hunden, fick tillbaka den där extrema tröttheten igen, bara avskyr den, det förstör hela dagen. Vissa dagar orkar man gå längre och vissa dagar blir det så här, så tröstlöst då man älskar att vara ute o gå. I morse blev det bara 20 minuters promenad, var nog så jobbigt, fick sakta in riktigt ordentligt för att klara mig hem. Det är riktigt obehagligt när kroppen säger ifrån så här.

Från att ha varit väldigt pigg innan bakslaget till detta är allt annat än kul, hur kan kroppen reagera så kraftigt fast man bröt arbetsträningen så pass tidigt, fattar inte. Det känns ibland ganska hopplöst att försöka komma tillbaka åter igen,det här var ett av dom värre bakslagen, fast jag avbröt så pass tidigt som jag gjorde. Tidigare har jag arbetstränat tills kroppen rasat i hop i en panikattack, bara för att man vill att det bara ska fungera, envis som man är. Men denna gång reagerar kroppen starkt ändå, vilket jag tycker är underligt. Men det är mycket som är underligt med denna sjukdom, det är mycket man inte förstår. När det gäller hjärntröttheten så lyssnade jag på ett inslag tidigare där dom sa att man ska vara ganska påläst för att förstå vad som händer med hjärnan, vad man kan göra för att hjälpa den återhämta sig.Men det är inte så enkelt att hålla på att läsa om det när man redan är hjärntrött :), men jag ska göra ett försök i alla fall, jag vet att meditationen funkar, att bara lägga sig att djupandas är effektivt. Men jag vill försöka läsa på lite mer så man nån gång blir bättre än så här, för det här är skit på riktigt. Att ha såna koncentrationssvårigheter att inte ibland fatta vad folk säger, långa samtal med folk är jättejobbigt, till slut ballar hjärnan ut totalt. Så drygt. Det känns som att om inte hjärnan är ok så är inte kroppen det heller, vet inte om det har nåt samband, men det känns som det för mig i alla fall.

Kan i alla fall säga det att det är inte värt att kämpa på med arbetsträningen om man känner att det inte känns ok, man gör bara sig själv mer illa. Att kämpa emot kroppen är inte bra, det har jag gjort så många gånger nu och se vad som händer. Bakslagen blir bara värre och värre, svårare symtom, tar mycket längre tid med återhämtningen mm. Trodde aldrig baklaget skulle bli så hårt som det blev nu denna gång, att knappt kunna orka en promenad vissa dagar sörjer jag enormt. Att den där extrema tröttheten kommer redan på morgonen och förstör hela dagen. Att försöka förklara för nån hur denna enorma trötthet känns är otroligt svårt, det är bara vi om förstår varann vi som har detta, tror ingen annan kan ens sätta sig in i det. Familjen här hemma ser ju hur trött man blir, man orkar inte hänga med alls i samtalen ibland, ligger som i dvala. För mig är det helt sjukt att jag ibland när jag ska äta mat bara stannar upp och orkar knappt tugga maten färdig bara sitter och stirrar och slutar tugga. Min man märker det varje gång, då säger han bara, jaha tog det stop nu igen, helknäppt hur det kan bli, skrämmande faktiskt.

Ja men det är väl bara fortsätta att ta det lugnt, ta nån promenad i den takt man klarar av helt enkelt. Friskluft klarar jag mig inte utan, blir tokig om jag inte får komma ut. Efter att ha skrivit detta långa inlägg känner så är jag väldans trött i huvudet, blir inte så mycket mer läsning för mig idag.

Ha en fin söndag kväll, kram

Här är några länkar om hjärntrötthet som jag lyssnat och läst.

Hjärnforskaren: Så skadas din hjärna av utbrändhet

Utbrända överläkaren: ”Stressen fräter och gör att hjärnan krymper”

EN PSYKIATERS FUNDERINGAR :Utmattningssyndrom

Ingen bättring

Ingen bättring nånstans just nu, bröt i hop redan i fredags på mindfulnessträningen, allt var jobbigt. När jag kom hem hem i fredags så blev det soffan, totalt slut efter att varit borta sex timmar, låg och halv sov hela kvällen, så trött. Helgen har inte varit ett dugg bättre helt orkeslös, klarade knappt av hundpromenaden, gick väldigt sakta, följde med enbart för att få lite friskluft. Har nån form av inre stress i mig just nu som inte vill försvinna, ont i bröstet, känns som ångest men jag vet inte, har inte haft det tidigare. En viss nedstämdhet finns också just nu. Natten till lördagen hade jag panikångest, gråtattacker, kunde inte sova. Nä just nu känns allt bara skit, finns knappt några ljusglimtar kvar längre. Det blir tufft detta att åter försöka ta sig upp för berget åter igen. Man orkar inte vara glad längre åt nånting nästan. Var ut och gick i skogen nästan en timme igår med hunden, av nån konstig anledning mådde jag något bättre efteråt, vet inte varför, men gillar skogen.

Men idag är det samma visa igen, trött och orkeslös, hjärntrötthet, halsont, nedstämd, har svårt att få bort dom negativa tankarna just nu, ingenting känns kul just nu, men men man får ta dagen som den kommer, köra lite meditation, vila och nån promenad med hunden i snöblasket. Det är svårt att försöka rycka upp sig nu när man var så pigg och alert tidigare, när man trodde man skulle klara av arbetsträningen utan problem, så faller man handlöst åter igen. Tänkte skriva ner några av symtomen jag fortfarande har efter tre år med utmattning. Dom är ganska många fortfarande tyvärr.

Stor trötthet, orkeslös

Trötthet som ej försvinner när man vilar

Problem med sömnen, med medicin funkar det hyfsat, fast man sovit om natten så är man fortfarande jättetrött.

Halsont till och från, hade jag även hela förra vintern

Smärta i leder och muskler

Svaghet i musklerna

Ofta huvudvärk, migrän,hjärntrötthet

Stora koncentrationssvårigheter, minnesproblem, knappt nåt närminne alls

Tål ej stress överhuvudtaget, får yrsel, illamående, skakningar i hela kroppen, panikångest

Viss nedstämdhet hjärtklappning, ångest

Susningar i huvudet i stort sett varje dag

Ljudkänslig

Stelhet i leder

Känslig för kyla, kalla händer och fötter nästan jämt

Ländryggssmärta till och från, även ont i höfter, knän axlar

Diabetes

Ja det finns en del problem fortfarande att jobba med, man gör så gott man kan helt enkelt. Man ska inte dra på sig offerkoftan, jag vet det, men ibland blir det så ändå när man inte mår riktigt bra. Försöker tänka positivt och vara närvarande,men det är svårt vissa dagar när man hamnat i en svacka återigen. Det ska väl förhoppningsvis bli bättre igen.

Ha en fin tisdag i regn och snöblasket, kram