Hej allesammans

Nu var det ett tag sen igen :), man har så mycket annat för sig nu för tiden att man inte prioriterar datorn längre. Men vill ändå berätta hur jag mår efter fem år.

Har nu jobbat heltid ett helt år och klarat av det ganska bra, hade väl en tuff period i början men det släppte taget som tur var. Är så glad och lycklig att jag så gott som känner mig frisk idag. Att jag klarade av att komma tillbaks på heltid, visserligen med arbetsgivaren som stöd :). Dom gav mig ett helt nytt jobb vilket jag nog behövde, annars hade det varit svårt tror jag.

Får motionera hela dagarna i jobbet nu och ändå orkar jag gå en långpromenad med hundarna när jag kommer hem, helt fantastiskt. Brukar tänka på dom gångerna man skulle försöka ta sig runt kvarteret på tio minuter, vilken pärs det var, man fick stanna och vila flera gånger efter vägen, och sen blev man liggandes resten av dagen.

Men det vänder så småningom hörrni, det får ta den tid det tar att bli frisk, för mig tog det ca fem år. Det ända jag känner av idag är väl att hjärnan skadats en del, har inte mycket kom ihåg kvar, glömmer väldigt ofta saker men lärt mig leva med det :), och sen stressen då, den fixar jag fortfarande inte.

Jag har lärt mig leva ett helt stressfritt liv, det är ju helt fantastiskt, det trodde jag aldrig skulle hända, för jag mådde bra av stressen, men inte kroppen tydligen. Jag brände ju ut både kropp och hjärna samtidigt.

Känner jag mig trött, då är det vila och återhämtning som gäller, har lärt mig att prioritera bort saker om jag är för trött, det är inte värt att få några som helst symtom igen. Vill aldrig nånsin hamna i detta läge igen, man har lärt sig leva ett helt annat liv idag, har aldrig några måsten nu för tiden, som det var förr var det bara måsten i livet, helt galet. Man måste ställa om sig rätt rejält om man ska bli friskare tror jag. Det var en pärs och tog lång tid att acceptera, men när acceptansen väl är där så är det en enorm lättnad.

Hoppas ni alla blir riktigt friska så småningom :), en dag i taget.

Julen är snart här men stressa inte över det heller, mina två första jular var jättejobbiga, mina barn och min man hjälpte till med allt medans jag mest låg och hade ingen lust alls att fira nån jul. Panikångesten kom som ett paket på posten på julaftons kvällen när det blivit för mycket. Men det är inte farligt låt den komma bara om det händer, man mår bättre efteråt sen oftast, men man blir totalt slut av det. När attackerna var som värst hade jag fyra, fem om dagen. Nu har jag inte haft nån på tre år tror jag :).

 

Ha en riktigt fin jul allesammans och  ta det lugnt och mys, inte värt att stressa upp sig, man blir bara sämre av det.

Stor kram till er och kämpa på där ute, det finns hopp om ett friskare liv 🙂